Djungelfeber

For nagon dag sedan borjade jag kanna mig lite hangig, trott liksom. Fick lite huvudvark och ville helst bara vara stilla. Tyckte inte det var sa konstigt med tanke pa att jag farit omkring non-stop sen jag kom hit. Var pa en krokodilfarm pa formiddagen och akte sedan till hotellet for att soofta resten av dagen. Tog tempen och hade visst feber, 38 nanting, sa det var inte sa mycket. Aja, tankte jag. Det gar nog over tills imorgon. Vilar lite, kollar pa tv. Somnar till lite och vaknar pa kvallen, kanner mig helt borta. Allt snurrar och mitt huvud bara dunkar. Tar tempen igen och den visar 40,5. Svininfluensa och Malaria snurrar genom mitt huvud, sa jag yrar ner till receptionen, ber dem ringa taxi och aker till akuten.
Efter mycket forklarande och pekande far jag dem att forsta vad som ar fel, de var inte sa bra pa engelska och jag var ratt borta. De ska ta massa prover pa mig och satter igang och sticker massa feta nalar i mina armar och rotar runt efter vener som tydligen var svara att hitta. Nanstans mellan ven nummer tre och fyra borjar rummet snurra, synfaltet krympa och till slut ramlar jag ihop i en liten hog. Jag svimmar alltsa.
Vaknar av att skoterskan sager mitt namn och fragar om jag ar okey. Jag tittar pa henne och sager “no”. Hon borde val fatta att man inte ar okej om man svimmar… Efter att de stuckit klart mig och hallt ur mig en massa blod far jag ligga dar med dropp nagon timme. Tillslut kommer det en lakare som kan engelska pa riktigt och forklarar att jag varken har Malaria eller svininfluensa och att det formodligen ar ett virus.
Allt jag kan gora ar att vila bort det.
Jag far aka hem igen till hotellet.
Efter denna lilla eskapad har jag vilat, hallt i mig alla mojliga sorters vatskor och skickat “det ar sa synd om mig-sms” till min darling. Det kanns faktiskt valdigt tryggt att ha en egen liten doktor pa stand-by dygnet runt, aven om det bara ar pa sms for tillfallet.

Jag ar fortfarande kvar i Miri, men ska ta mig harifran ganska snart. Eftersom denna lilla svacka sabbade mitt tidsschema far jag ta mig till Kuching direkt harifran.

Mar i alla fall mycket battre nu, aven om jag trodde att jag nastan skulle do dar ett tag. Att resa handar om att uppleva nya saker och att sviamma ar defenitivt nagot nytt for mig, aven om det var en mindre trevlig upplevelse.

2 kommentarer

  1. Johanna sa,

    augusti 10, 2009 den 5:10 e m

    Vad skönt att du mår bättre nu!
    Ta hand om dig gumman!!

  2. ida sa,

    augusti 12, 2009 den 12:22 e m

    Usch stackare :( saknar dig!


Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.